Skivkontrakt eller ej

Vi har pratat ett par gånger på telefon med Viktor från skivbolaget, och han har skickat några exempel på låtar han tycker vi skall göra och som han vill ge ut på skiva med oss. Det är inte vår typ av musik, det är en rock med inslag av folkmusik. Vi har diskuterat fram och tillbaks, Lars och Mats tycker det är världens chans att komma vidare i musikindustrin, Erik och Anders tycker att vi säljer vår själ och skall inte spela musik vi inte gillar. Hans kan inte bestämma sig.

Nu sitter vi återigen i spaavdelningen i Anders stora villa och diskuterar. Efter en lång diskussion och många öl kommer vi fram till att det är ju detta vi gillar, dricka öl och spela musik vi älskar. Att vi lyckats på scen och många uppskattat våra framträdanden är ju bara en bonus. Vår vänskap, att göra saker vi gillar tillsammans med de vi gillar – nej ingen skall få styra över oss. Det skålade vi för!

Oväntad möjlighet

I måndags ringde nöjesansvarige på Silja Line. Lars som svarade blev först helt mållös, men de hade fått en avbokning från ett annat band till helgens ”Rockkryssning” fredag – lördag och undrade om vi ville ta platsen? Bra betalt var det också. Den chansen tackade vi inte nej till.  Nu var det snabba ryck – minibuss och släp skulle hyras, fredag morgon skulle vi vara på plats i Stockholm så vi beslutade att åka upp torsdag kväll. Även om det var flera band som spelade samtidigt i olika lokaler på färjan skulle detta bli den största publik vi spelat för någonsin.

Vi spelade i en bar på mellandäck, vi skulle uppträda fyra gånger varje kväll ca 45 minuter varje gång. Det var en fantastisk känsla när vi såg att publik kom tillbaks som lyssnat på föregående spelningar, det var stundtals riktigt trångt i baren, men stämningen hög och alla sjöng med. Vilken känsla att höra ”En gång till, en gång till” eller ”More time, more time”. Det är lätt att vänja sig vid att vara rockstjärna.

Vi var ordentligt trötta när vi vaknade i Helsingfors och beslutade att stanna hela dagen på båten och vila. Vi skulle ju spela lika mycket på vägen tillbaks.

Mellan två av spelningarna på vägen hem hängde vi lite i en annan pub på båten och tog en öl. Då kom en man i trettioårsåldern fram till oss. Han hette Viktor och presenterade sig som agent på ett skivbolag. Han tyckte vi var bra, men menade att vi kan bättre än att bara spela covers. Han kände en låtskrivare som han trodde skulle göra den perfekta musiken för oss. Alla tyckte nog innerst inne att det lät bra, men vi sa att vi får diskutera det i gruppen och höra av oss när vi kommit hem. Vi bytte visitkort med Viktor innan han gick. Vi kunde knappt dölja vår glädje och Hans sa att efter sista spelningen är det champagne i vår hytt!

Paus i turnén

Vi har nu hunnit med ytterligare några spelningar, Växjö, Alvesta, Nybro och Kalmar. Våra fruar har börjat knorra lite och sagt att det är dags för oss att hålla oss hemma ett tag. Första helgen tyckte de nog att det var skönt att vi var borta men vi har ju alla hem och trädgård som måste skötas om.

Så denna helgen höll vi oss på hemmaplan, även om vi passade på att repa lite och titta på engelsk ligafotboll i Anders stora villa. Givetvis blev det några öl också. Vi var alla nöjda med hur vår utveckling varit och det mottagande vi fått. Vi började diskutera att ge ut en skiva. Är det inte Spotify som gäller nu frågade Mats. Hur kommer man med där då och plötsligt var vi fem äldre herrar totalt inkompetenta på teknik som diskuterade det hela. Vi skrattade åt det hela och beslöt oss för att fråga något av våra barn.

Vi måste ju vara med i tv också sa Lasse, men vilket program tar med ett gammalt gubbrockband? Café Norrköping finns väl inte längre skrockade Hans. Vi är väl mycket fräckare än så svarade vi andra unisont. Men kanske Bingolotto skulle funka? Vi kom fram till att det var nog svårt att få vara med i tv just nu, kanske något lokalprogram. Vi var ju trots allt okända även om vi var mer än nöjda med vad vi presterat så här långt. Vårt självförtroende var det inget fel på.

 

Miniturné

Äntligen har vi varit på vår första miniturné! Efter vår lyckade spelning i Mullsjö tog vi åter kontakt med krogar som visat intresse för oss och skickade över en videoinspelning från vår konsert. Tre krogar i Halland nappade direkt. I torsdags spelade vi på Grand i Falkenberg, i fredags på Harrys i Halmstad och i lördags på Black Pearl i Varberg.

Vi tog ledigt från vårt jobb och hyrde minibuss med släp och drog iväg tidigt i torsdags morse. Vilken go känsla det var att vara på turné. Vi checkade in på hotellet vid lunch, samma hotell som vi skulle spela på den kvällen. Givetvis började vi med en långlunch, med mycket vin. Det hårda turnélivet tar på gubbarna så efter det blev det att sova middag någon timme. Sen eftermiddag började vi rigga våra instrument och justera tekniken. Vi han med att repa någon timme innan det var dags för lite mat och förberedelser inför spelningen.

Vi gick in på scen strax efter nio, stället var helt utsålt med partyglad publik. Ikväll körde de 30+, så perfekt målgrupp för oss. Spelningen gick lysande och publiken dansade, festade och sjöng. Mest märkte vi några flamsiga och fnittriga tjejer som stod längst fram mot scen. Vilka blickar de gav oss, håller vi på att få groupies? Vi är visserligen alla gifta, men ingen av oss kunde låta bli att flörta och byta blickar med dessa tjejer.

Efter spelningen samlades vi i ett rum bakom scenen. Det var som en lounge, ett par soffor, några fåtöljer, en kyl fylld med öl och några Cola. Det kom in lite enkel mat och snacks, medans vi varvade ned och snackade igenom spelningen.

Plötsligt kom en vakt in och sa det var några som ville ha våra autografer och prata med oss. Var det ok att släppa in dem? Självklart var det ok! In kom de fnittriga tjejerna som hängt längst fram vid scen om än mer glada och flamsiga än tidigare. Vi bjöd dem på öl och vi satt och snackade till långt fram på natten. Vi spelade från vår demoskiva och de var väldigt imponerad av oss. När det började bli sent åkte de hem till sitt och vi gick ensamma till våra hotellrum. Bra groupies för gifta medelålders rockstjärnor.

Spelningarna i Halmstad och Varberg avlöpte lugnt men lika bra som de tidigare. Vi hade nu verkligen fått blodad tand för att spela inför publik och vi fick verkligen uppskattning för vad vi gjorde. När vi checkade ut från Stadshotellet i Varberg i söndags var vi ett gäng trötta men mycket glada grabbar.

Första spelningen

Efter en del diskuterande med krogen i Mullsjö var det i lördags dags för vår premiärspelning. Kanske inget utsålt Ullevi direkt, men lokalen hade kapacitet för femtio gäster och det var femtio mer än vi spelat för totalt under den tid vi övat.

Dagen före hade vi kört dit våra instrument och riggat. Dagen för spelning samlades vi för taktiksnack och en lugnande öl hemma hos Anders. Han hade förberett varsin present till oss, ett kit med säkerhetshyvel, rakborste, raktvål och after shave. Nu ser vi till att vi är snygga grabbar, kanske är det många damer i publiken sa han med ett stort garv. Vi rakade oss, fortsatte att basta och sen avslutade vi med ytterligare en öl i relaxavdelningen innan den förbeställda taxin kom och hämtade oss.

Det var fem glada grabbar som kom till krogen flera timmar före spelningen skulle börja. Vi satte genast igång med att stämma våra instrument och finjustera tekniken.

Klockan halv tio var det dags att köra igång, vilken känsla det var att ta första tonen inför publik. Visst det var inget större jubel men de lyssnade artigt och då och då fick vi en stärkande applåd. Många av låtarna var välkända för publiken och allt eftersom kvällen gick blev allsången allt starkare. Vilket drag det blev till slut! När vi ville avsluta skanderade publiken ”en gång till, en gång till” och vi körde flera låter om igen och några vi inte spelat tidigare. När vi äntligen drog oss tillbaks bakom scenen var vi både lättade men samtidigt fulla av adrenalin. Detta måste vi göra igen sa vi i mun på varandra.

Vi tog taxi hem till Anders villa och avslutade med några kalla öl i hans relaxavdelning. Vilken kväll, vi ville verkligen inte sova utan njuta av känslan så läge det gick. Nu sparkar vi igång en turné grabbar sa Lars, han var så hes att han knappt kunde prata. Vi kan bli stora! Det skålade vi än en gång på.

Repetition och bandmöte

Vår replokal är i Anders källare. Det har gått bra för Anders, han har byggt upp ett stort företag som han sålde för några år sedan. Då byggde han en gigantisk villa, trotts att det bara var han och frugan som skulle bo där. De båda döttrarna hade redan flyttat ut och startat egna liv. Källaren bestod av flera rum, ett med pingisbord och biljardbord, ett var en välfylld bar med bardisk, barstolar och allt som behövdes, och det fanns även en lite mini bio. Mitt i källaren låg relaxavdelningen med bastu och inomhuspool. Ett par rum stod fortfarande tomma och Anders tyckte att ett av dem kunde vi ha som replokal. Så kunde vi ta en öl i baren efteråt och basta och snacka skit. Det var lika roligt som att spela.

Vi försökte öva i vart fall två gånger i veckan, i dag har vi kört en del Beatels, Beach Boys, Creedence, Eagles mfl. Det var ett bra rep, alla körde stenhårt och de flesta låtarna satt perfekt. Tyckte i vart fall vi, vi har ju ingen publik när vi övar och vi har faktiskt aldrig spelat inför någon ännu.

Efter vi spelat klart hämtade vi varsin öl och satte oss i bastun. Lars som är ganska drivande i bandet tog till orda. Det är dags att vi lägger upp en turnéplan snart. Flera krogar har hört av sig. Vi kan ha spelningar en eller två helger i månaden det närmaste halvåret om vi vill. Någon helg kan det bli två spelningar.

Eftersom vi bor i Jönköping funkar det både med södra och mellersta Sverige, men det kunde ju trotts allt bli långa resor. Hur skall vi åka till spelningarna frågade Erik? Vi har ju ingen turnébuss direkt? Ja det var en bra fråga, vi insåg att vi får hyra en skåpbil eller liten buss. Kanske kunde två köra skåpbilen och resten ta bil? Men det var ju ingen turné då skall man ju åka tillsamman och dricka öl både på vägen dit och hem.

Hans som inte säger så mycket tog till orda, borde vi inte ta några spelningar på hemmaplan innan vi ger oss ut på turné? Så att vi ser att publiken gillar det vi gör, att vi kan rigga instrumenten, att vi är samspelta och allt det där? Alla utom Lasse tyckte det var en bra idé att dra igång bandet lite långsamt. Sedan var det inte helt lätt att få ihop en turnéplan som funkar för alla. Även om vi kände oss fria hade vi alla fruar hemma som på ett eller annat sätt oftast fick sista ordet.

Efter ytterligare ett par öl var vi överens om att försöka boka en första spelning med en liten krog i Mullsjö, den hade varit nedlagd ett tag men nya ägare skulle försöka starta upp den igen och de hade kontaktat oss efter att vi skickat en demoskiva till dem.